Islandhönan, vikningahöna, Íslenskahænan är en hönsras som kommer från Island. På Island är detta deras enda lantrashöna som är rätt så sällsynta utanför sitt hemland. Det är en gammal ras, den har funnits på ön sedan introduktionen av Norse nybyggare (vikingar) på 900-talet. Trots denna isolering har rasen överlevt, den skiljer sig avsevärt från moderna raser (över 70% skillnad), med en hel del unika genetiska arv och mångfalden är stor.

Dessa vackra höns som finns i regnbågens alla färgen kunde man hitta på ett flertal bondgårdarna. Ett av dom isländska namnen betyder faktiskt "isländska höna av nybyggarna." - Íslenska landnámshænan

Men på senare tid har hönseriet blivit kommersiell och på 1950-talet var Islandshönan nästan helt utrotad. Import av brun och vit Leghorn började på 1930 talet, när de blev tillåtet med import till landet av höns. Islänningarna hade då importerat Leghorn för att dom värper bättre och gav mera att äta. Även dom engelska raserna importerades dom var mera robusta hade flera andra funktioner och som gjorde att en blandning oundvikligt. Raser man används för köttproduktion var "Cornish Game" och "Plymouth Rock." Användes Cornish tuppar på Plymouth och då blev det snabbväxande kycklingar. Tyvärr så ledde denna import till att Islandshönan nästa utrotades. Alla höns idag härstammar från en mycket liten grupp av fåglar som man fann på 1970-talet. Idag finns det mindre än 5.000 som härstammar från den grupp av höns och som en veterinär från Agricultural School of Islands lyckas rädda och bevara från utrotning. De få tusen isländska höns som finns i dag är resultatet av ansträngningarna från 1970-talet, en handfull flockar har exporterats utomlands. Räddningsarbetet började 1974. Då tillvaratogs 70 höns och 367 ägg från olika ställen på ön. 1976 etablerades en besättning med 20 tuppar och 60 hönor i en genbanksbesättning (Husdyr i Norden (Norge) 1992/93). Från denna besättning härstammar stor del av dagens islandshöns. Så det var nära ögat att islandshönsen blivit utrotade. Även individer från gårdar omkring i landet har samlats in och hjälp till grunda dagens avelsbas.  

Till USA börja dom expoteras på 1997. Åter igen år 2002 försökte man samla ihop några ägg från bönder på Island, som man ansåg vara äkta isländska höns. Men till stor besvikelse för uppfödaren så föddes kycklingar med olika storlekar och utseende. Vilket visade att de var hybrider. Därför är så viktigt att hålla koll på släkthistorian om du vill köpa en renrasig höna idag.

Som tur var det några små bönder här och där som inte vill expandera och blanda sina höns för att få några flera ägg per år. Men med tiden så dog många av dessa höns ut, på grund av att dom inte höll sig tillräckligt när sin gård, så för räven och minken var dom ett lätt byte. På Isländska landsbygden är det bara öppna fält, sällan man stöter på träd och buskar. Idag har man dock återplanerat en hel del träd. Det blev allt svårare få till fertila ägg också. Så många av dom frigående flockarna gick åt på grund av naturens grymheter. Men några få grupper blev ändå stamhöns till dagens Islandshöns. Så ett stort tack till den veterinär som inte gav sig.

Några av dom raser Island importerade är gamla engelska rashönan  Plymuth Rock - Holdakyn från USA som var ganska vanliga i öster under åren mellan 1950 och 1960. Dessa raser gjorde det svårt för den isländska rasen och konkurrerade snabbt ut dom. Många blandade och fick hybrider. Snabbt förlorade den Isländska hönan sina vackra färger och förmågor.

Denna ras är duktigt på att hitta mat själv. Dom äter gärna matrester som blir över eller söker själv mat. De är väldigt företagsam och har lätt att överleva i vilt tillstånd, där klimaten är bra. De flyger och sitter gärna högt i träden när det får tillfälle.

De har gjorts studier på hönsen, där de inte fann någon släktskap till denna stam förutom den norska gamla hönsrasen. Samma gäller även för den Färöarnas höna. Norska vikingarna tog väl med sig sina höns när dom seglade mellan öarna. Man tror att den Skånsk blommehöna och Islandshönan har samma härstamning. Inget som har bevisats vad jag har läst. Men båda har gener att bära hätta, båda är två lantraser med tanke på att Islandshöns har säkert sitt ursprung i Norge. Det är troligt i och med att de kommer från samma tidsepåk. Efter alla dessa år har rasen fått utvecklats i lugnt och ro på Island till den unika hönan som den är i dag. Så från 900-talet till 1950 var denna ras helt själv. I Sverige under samma tid så blandades det och skapades nya raser hela tiden. Från 1990-talet finns rasen även i Sverige. De finns några få uppfödare runt om i landet men man ska nog höra med dom så att ingen av dom är hybrider. Vissa uppfödare blandar sina höns. Lägger din höna gröna ägg eller har fjädrar på benen så de en hybrid. Man ska komma ihåg att detta är en väldigt liten ras som även denna behöver bevaras för framtiden även om den inte är en svensk lantras så är den historisk ras som våra vikingar hade med på sina resor. Så på något sätt är den en del av vår historia också.